Kan inte fatta att jag gjorde det. Av någon anledning hade jag fått för mig att jag skulle hoppa bungy. Måste vara något med luften i här i Nya Zeeland som får en att bli lite småtokig. Men jag tänkte att om jag någon skulle göra det så skulle det bli här där bungyjump uppfanns.
Hela morgonen gick vi och peppade varandra och oss själva. Klockan två skulle bussen hämta oss, så vi hade gott om tid för förberedelse. Hade planen glasklar. Jag skulle inte tveka, det skulle bara göra det hela värre, jag skulle bara falla framåt och njuta. Yeah sure! Aldrig i mitt liv hade jag trott att det var så läskigt som det verkligen var.
Det tog 10-15 minuter innan jag av någon oförklarlig anledning helt plötsligt bara kände att jag faktiskt var över kanten och att det absolut inte fanns någon som helst återvändo Det var 30 sekunder av ren skär skräck. Jag skrek hela vägen. Innan hade jag funderat över vilka tankar som skulle komma när man väl befann sig där.
Det var helt blankt, jag ville bara att det skulle ta slut. Tror jag blundade mesta delen av tiden som kändes mer som två minuter än 30 sekunder. När jag väl öppnade ögonen gick allting bara runt. Jag snurrade och studsade upp och ner ett par gånger och hörde mig själv skrika "Get me down"! Jag var överlycklig när jag väl var nerfirad och i säkerhet i gummibåten som skulle ta mig i land, bara låg på rygg och kände hur hela jag skakade.
Första tanken efter: Aldrig mer!
Tanken nu när jag smält det hela: Aldrig mer!
Inlägg
3 kommentarer:
GUUUD!!! Ni är inte kloka! ;-)
Jag blir så impad av att ni vågade!
Själv skulle jag gärna testa, men vet att jag ALDRIG skulle komma över kanten, med mindre än att någon knuffade mig... :-D
Way to go, guys! :-)
Ni är sören inte kloka ngn av er!!!!!!!!!
Dåhar du ääääntligen gjort det Kajsa... du som varit sugen SÅ länge(var det inte i Kivik du ville göra det ngt år???)
Hade ALDRIG gjort det!!!!!
Det var en skräckupplevelse och jag kommer aldrig göra om det!!!
Skicka en kommentar