Machu picchu

Nu ar vi tillbaka efter ett dygn vid Machu picchu sa det blir bara ett kort inlagg tyvarr. Vi har haft det helt underbart! Lyxigt varre med en erfaren guide som eskorterade oss overallt och eftersom vi bara var tva sa fick vi all uppmarksamhet och uppvaktning. Maten ar god och billig. Vi har provat bade alpacka och trout (fisk). Mycket gott men ingen sas till kottet. Det var en mycket fin tagresa fran Cusco till Machu picchu som tog ca 4 timmar. Efter god mat och nagra cerveza pa kvallen gick vi och la oss for att vakna upp till dagen som tog oss upp till inkaruinerna. De var helt fantastiska! Nu ar vi tillbaka i Cusco efter en liten annan vag hem med tag och buss.

¡Hola!

Sa var vi da i Peru, eller rattare sagt i Cuzco efter att ha spenderat en dag i Lima. Jimmys dator e kvar i Seattle och min e i sakert forvar pa hotellet i Lima. Darav avsaknaden av prickar och ringar. Men det ska val ga att klura ut anda.

Imorse anlande vi till Cuzco en central stad i Inkaimperiet belagen pa ca 3000 meters hojd. Radet alla gav oss innan vi kom upp hit var att ta det lugnt ett par timmar, drick coca-teet som de bjuder pa och andas normalt. Allt for att undvika hojdsjuka. Vi foljde till punkt och pricka vad folk hade sagt och kande oss ratt ok. Coca-teet som alla rekommenderade sa strakt ar inget olagligt och innehaller inga farliga substanser - enligt peruanerna. Sjalva tuggar de som bor i bergen dessa blad och de kan klara sig utan mat under en hel dag om de har tillgang till dem. Bra diet men tanderna blir svarta sa kanske inget att rekommendera.


Efter att ha softat ett tag pa hotellet begav vi oss upp till inkaruinerna pa hastryggen. Ruinerna ar belagna mellan 600-800 meter hogre upp an Cuzco och enligt guiden var vi pa 3800 meter som hogst. Det var otroligt vackert, valdigt intressant och gick bra att rida. Min hast var lite putt pa Jimmys och ville darfor sparka pa hans hast varje gang de kom i narheten av varandra. Detta ledde nastan till en incident, men van ryttare som man e klarade jag det galant ;) Jimmy erkanner att han garanterat hade ramlat av om han suttit pa min hast. Jimmys hast var en stabil, lugn och slo kille som Hulk Hogan ridit =) (Jimmy havdar med bestamdhet att han var en tip top formel 1 hast, de galopperade till och med).

Fast vi bara varit har ett knappt dygn har vi anda upplevt sa mycket. Jimmy blev hojdsjuk nar vi befann oss som hogst, pa de gamla kungliga inkaindianernas rastplats. Sa nar vi kom tillbaka till hotellet fick han dricka mer cocate. Nar detta inte hjalpte fick jag stuffa ner till apotket och kopa syre pa burk =) Det hjalpte finfint, nu mar han betydligt battre.

Annat som kan namnas e att taxibilarna e jattesma och de flesta har sma mattor pa instrumentpanelen.

Imorgon tar vi taget mot Machu Picchu och ar tillbaka i Cuzco igen pa fredag sa da kommer det sakert en rapport till. Pa lordag blir det rafting i Cuzco och sondag-mandag kommer vi att spendera i Amazonas.


Vi har det toppenbra. Har bara mott trevliga, glada och vanliga manniskor hittills. Men haller oss anda pa den sakra sidan och laser in alla kreditkort, pass, pengar vi inte kommer spendera over dagen etc. Vi stormtrivs =)


Ps. Eftersom usb-porten inte tycker om var kortlasare kan vi inte ladda upp nagra bilder. Darfor far ni halla tillgodo med er egen fantasi tills vi kommer till ett internetcafe eller e tillbaka i Lima. Ds.

Valsafari

Nu är det dags att dra vidare. Vi åker från Seattle alldeles strax till Los Angeles för vidare flyg till Lima (Peru) imorgon. Vi lämnar våra datorer här hos Anne i Seattle som skickar dem till oss när vi kommer till Nya Zealand. Så nu blir det IT-fritt ett tag framöver. Tyvärr kanske vi inte kommer att kunna blogga men förhoppningsvis kan vi sticka näsan in på något internetkafe.

Igår hade vi en kanondag. Vi åkte med Anne och Gabe till San Juan island igår för att paddla kajak och kika på späckhuggare. Tyvärr dök det inte upp några späckhuggare men vi hade en riktigt fin dag i alla fall.

Sleepless in Seattle

Anne arbetar på XBox :)

Vin och Greyhound

Sant Rosa
Efter en natt i San Francisco begav vi oss upp till Santa Rosa där vi hade några finfina dagar. Åter igen använde vi Hotewire.com och fick ett toppenpris på Hilton. Förmodligen inte många som reser till Hilton i Santa Rosa med kommunaltrafik (buss) med backpacks :) Lite konstrast att komma gående när de flesta kommer med bilar av märket "jag är dyr". Första dagen var det över 100 grader fahrenheit (ca 38 celsius) så det blev mycket poolbadande. Dag två brände jag mig ganska ordentligt efter ca 2 h i solen vid poolen. En del jobb och träning har det blivit men också god mat och en hel del vin, Santa Rosa ligger trots allt mitt i vindistrikten.



Greyhound
I förrgår var det dags att bege oss igen. Nu upp till Seattle och hälsa på Kajsas gamla rumskamrat Anne. Efter att ha missat att boka tåg (Amtrak) i tid, och flyg var för dyrt, så satsade vi på att åka med Greyhound buss. Kul att ha provat det men det skall mycket till för att vi ska sätta oss på Greyhound igen på någon längre tur. Resan upp till Seattle tog nämnligen ca 26 h. Först ner till San Francisco. Där fick vi vänta i 3 h på anslutning till Sacramento. Väl i Sacramento fick vi i sin tur vänta i 2h mitt i natten innan vi gick på bussen som tog oss hela vägen upp till Seattle. Bussarna var fulla och hälften av människorna som klev på i Sacramento stank sprit. Vi lyckades i alla fall få plats brevid varandra som tur är. Stolarna på bussen från Sacramento var mycket obekväma så jag som satt vid gången (Kajsa var lite för skraj för det) fick i princip ingen sömn alls under hela natten. Morgonen efter bytte vi plats och då kunde jag äntligen få någon timmes sömn. Hela resan känns ganska surrealistisk, galna förare, fulla gringos som skriker ut sin frustration för hela bussen efter att ha missat sin hållplats, killen som är på väg hem efter 8 år i fängelse som blir avslängd efter att utan tillstånd ha tagit ett bloss utanför bussen medans föraren var iväg, osv. Det som berörde mig mest under resan var tjejen (i min ålder) bakom mig i bussen. Hon var ensam på väg till Portland för att operera bort sin cancertumör. Hon visste inte om hon skulle överleva och skulle genomföra allt helt ensam - utan stöd från familj eller vänner. Jag hörde när hon med gråt i halsen berättade för någon i telefon om vart hon var på väg och att hon hade cancer. Men något hände efter att hon precis berättat som jag inte förväntade mig - hon började gapskratta! Man undrar vad människan i andra änden sa till svar på en sådan bekännelse som fick henne att börja skratta...

Seattle
Nu är vi i alla fall i Seattle hos Anne. Hon bor i ett jättefint hus ihop med sin man Gaberiel. Vi blev varmt mottagna och känner oss verkligen välkomna. Här ska vi vara fram till den 25 maj då vi flyger ner till Los Angeles för en hotellnatt innan flyget till Lima, Peru.

Hungrig

Man lär så länge man lever. Vill man ha maten hemkörd beställer man delivery, vill man hämta upp maten själv beställer man take out. Alltså, man beställer INTE take out om man vill ha maten hemkörd. Det har jag lärt mig idag.

Tyckte det var lite dåligt när maten inte hade kommit efter en halvtimme när de sagt att det skulle ta en kvart. Efter 40 minuter ringer de och säger att maten är klar.
Ok, säger jag frågande, var kan jag hämta den?
Mombos pizza.
Ehhh? (trodde jag skulle få hotellobbyn till svar) Men jag har ingen bil.
Vi kan ändra beställningen till en DELIVERY då får du maten om en timme.

Nu sitter vi här hungriga och väntar. Om 40 minuter e maten här. Hoppas vi inte sliter varandra i stycken innan dess =)

Tebaks

Många är det som har undrat var vi håller hus och har pysslat med på sista tiden. Vi har häckat dels i San Franciscotrakten och dels hemma i Sverige, men nu är vi tillbaka i San Francisco igen. Innan vi åkte hem hann vi med många sköna promenader där vi spanade in Lombard street (kringelkrokgata), Coit tower (utsiktspunkt), Golden Gate (röd bro), Alctraz (nedlagt fängelse), Fishermanswarf & Pier 39 (turistfällor) och lite till.

De tre första dagarna i SF bodde vi på nedre delen av Lombard street, jättemysiga kvarter med massor av roliga matställen och annat skojsigt att kika på. Sedan gjorde vi misstaget att flytta in mot Union square och Civic center. Hotellet vi bodde på var jättefint men kvarteren var desto sämre. Många mysko människor rörde sig i krokarna. Vi höll hårt i våra tillhörigheter och vistades inte gärna ute efter mörkrets inbrott. Något som vi dock märkte

Efter en vecka i San Francisco var det så dags att bege sig hem till Sverige. En resa som jag både såg fram emot och bävade inför eftersom vi skulle gå på mormors beravning. Trots allt så hade vi en fantastisk vecka hemma. Vi kom hem till ett grönskande Sverige i sommarvärme och vi passade båda på att njuta fullt av vår "ledighet".

När vi väl hade blivit av med jetlag var det dags att vända tilbaka på dygnet igen. Så tidigt i måndagsmorse, tidigt som attan alltså, begav vi oss så åter till Kalmar flygplats för att påbörja resan tillbaka till SF. Vi hade räknat med en nätt tur på 24 timmar från första start till sista landning men när vi väl landade utanför New York fick vi reda på att planet till SF var 3,5 timmar försenat. SUCK! Vi som redan hade klagat på att vi skulle få vänta fem timmar på flygplatsen. Trötta och frusna irrade vi mest runt bland de olika terminalerna för att fördriva tiden. Finns inte särskilt mycket att göra på en flygplats så med dryga tre timmar kvar till avgång gick vi slutligen igenom säkerhetskontrollen, hittade varsin stol vid gaten som vi kröp upp i och slumrade till. Ack vad skönt det var.

När vi så äntligen landade i San Francisco efter en extremt skumpig färd sittandes på hårda säten som inte gick att fälla (United Airlines är inte våra favoriter) såg vi enormt mycket fram emot vårt fyrstjärniga hotell som vi hittat på Hotwire för ett vrakpris. Klockan var halv ett på natten lokal tid, alltså halv tio på fm svesnk tid, och det skulle bara bli så skönt att få krypa ner mellan vita lakan med en hög av kuddar. Något vi inte räknade med var att vårt bagage skulle kommit bort vilket fördröjde sönhetssömnen yttirligare. Nåväl, nån gång ska väl det hända också. Och eftersom bagaget fortfarande inte hade dykt upp i morse var vi ju så illa tvugna att åka och shoppa. Stackars oss ;)

Nu har i alla fall vårt bagage dykt upp så vi slipper sakna kontaktlinser, telefonladdare och datorsladdar. Så det blev ett lyckligt slut även denna gång =)